LARS RAATTAMAA, född 1964, debuterade 1989 med diktsamlingen Ur krakars gäld. Han är flerfaldigt prisbelönt, bland annat Sveriges Radios Lyrikpris och Aftonbladets litteraturpris. Som människor är hans andra roman.
Lars Raattamaa • Svensk dikt
1974 spelade Dolly Parton in »I Will Always Love You«. I juni var den uppe på förstaplatsen på Billboards topplista. 1975 sa hon nej när Elvis Presley ville spela in hennes sång. 1980 spelade hon in den på nytt. Återigen nådde den högst upp på topplistan. Mest känd är nog ändå Whitney Houstons inspelning 1990. När sången var ledmotiv i filmen Bodyguard. Också den här gången en #1 hit. Nya versioner är vardag i musiken. Covern är inte mindre värd än originalet. Och hur katten skulle vi kunna veta vad som är det egentliga ursprunget? Filmer dyker också upp i remakeutgåvor med jämna mellanrum, men i litteraturen är det ovanligt. Så var det inte en gång. Före 1800 var inte geniet avgörande. Sumpen var vanligare än den rena tavlan. Svensk dikt undrar vad som hände med de gamla sångerna. Nästan som om det inte fanns någon författare alls.
»Årets julklapp är här. Glöm bakmaskiner och toppluvor, Svensk Dikt ska ligga under varje träd om ett par månader, annars finns det inte ens något som liknar rättvisa.« | Upsala Nya Tidning
»Med brinnande allvar och bubblande humor stuvar Lars Mikael Raattamaa om i den svenska lyrikskatten. Svensk dikt lever.« | Eva Johansson, Svenska Dagbladet
»Vad Lars Mikael Raattamaa gör i Svensk Dikt är att smyga in i diktmuseet om natten, sno med sig de ädlaste klenoderna ur montrarna, trasha dem och slänga ut dem på gatorna där han anser att de hör hemma. Det är en lika övervägd som allvarligt menad terrorism.« | Jonas Thente, Dagens Nyheter
»Svensk dikt är en liten volym, i gulligt kinesiskt presentboksutförande, men något av det fyndigare som svenska vitterheten åstadkommit på sistone. Och inte bara fyndigt. Med sina respektlösa remixer lyckas Lars Mikael Raattamaa faktiskt gjuta nytt och piggt liv i en del antologisinglar som hunnit snurra så ofta att spåren blivit slitna.« | Malte Persson, Göteborgs-Posten
».Det riktigt märkvärdiga med Svensk dikt är att den skapar något mer, något nytt. Lars Mikael Raattamaa luckrar upp de berömda dikterna på ett infernaliskt sätt. I varje ny variant hörs originalet som en klangbotten och de nya orden börjar sväva.« | Åsa Beckman, Dagens Nyheter
»Låt det stå klart att Svensk dikt är ett effektivt vaccin mot den radhusnationalistiska språktestvördnaden för Kulturarvet som genom förslaget om litteraturkanon nu kommit upp på den politiska dagordningen, vilket jag har mycket svårt att betrakta som ett framsteg. Och för detta är vi den ordkommunistiske syntaxanarkisten Lars Mikael Raattamaa stort tack skyldiga.« | Ragnar Strömberg, Aftonbladet
»Gör dig snarast bruk av Svensk dikt.« | David Vikgren, Norrländska Socialdemokraten
»Det är ystert och fräckt: dekonstruktion och palimpsest som avancerad och konstnärligt respektlös underhållning.« | Jan Karlsson, Kristianstadsbladet
»En del traditionalister kanske äcklas av den här sortens massakrer. Själv tycker jag det är ett ganska kul sätt att närma sig de välkända orden, de laddas på nytt.« | Andreas Brunner, Sydsvenskan
»De synnerligen seriösa får ursäkta, när det blir så där tvärallvarligt så ska man fnissa till, söka ögonkontakt med någon likasinnad och skicka skälmarnas fräcka lappar till varandra. En går till Lars Mikael Raattamaa, en annan går till Povel Ramel, en tredje till Tage Danielsson.« | Jan-Olov Nyström, Norrbottens-Kuriren
»Framförallt fungerar Svensk dikt som en rolig sällskapslek. Läsandet omvandlas till ett lösande av rebusar: först gäller det att lista ut förlagan, därefter att knäcka koden och sedan är man färdig.« | Ann Lingebrandt, Helsingborgs Dagblad