De vita björnarna

ÅSA NELVIN [1951-1981] hann under sitt korta liv skriva fem böcker. Författarskapet var mer eller mindre bortglömt när det återupptäcktes på 2000-talet. I dag räknas Åsa Nelvins verk till det sena 1900-talets svenska klassiker, särskilt debutboken De vita björnarna [1969], en barnbok illustrerad av konstnären Hans Arnold, romanen Kvinnan som lekte med dockor [1977] och diktsamlingen Gattet: Sånger från barnasinnet [1981]. Med de ovanstående titlarna inleds Modernistas nysatsning på Åsa Nelvins författarskap.

Läs ett smakprov...
Titel: 
De vita björnarna
För/efterord: 
Marie Öhman
Originaltitel: 
De vita björnarna
Omslagsbild: 
Hans Arnold
Bandtyp: 
Inbunden
Genre: 
Barn
Recensionsdag: 
2019-02-09
Antal sidor: 
144
ISBN: 
978-91-7781-332-3 (inb)
978-91-7781-333-0 (e-bok)

Åsa Nelvin • De vita björnarna

I Åsa Nelvins debut från 1969, barnboken De vita björnarna, hör Kerstin röster som kallar på henne när hon försöker somna. Hon vill ropa på mamma men upptäcker att hon inte längre ligger i sin säng utan svävar ute i luften. När hon åter känner fast mark står hon inför den underligaste varelse hon sett. En mus lika stor som hon själv, i kortbyxor och tofsmössa, med glittrande russinsvarta ögon. Musen tänker ta Kerstin till De Vita Björnarnas Land. 

Åsa Nelvins De vita björnarna är en barnbok med ett unikt tonfall och en kristallklar poetisk koncentration. Med oförglömliga illustrationer av den legendariske konstnären Hans Arnold och ett nyskrivet förord av docent Marie Öhman.

»Mycket talar för att Nelvin redan i sina barnböcker är upptagen med frågor och teman som sedan kom att bära författarskapet igenom, och det finns skäl att tro att hon här också påbörjar det stilistiska och formella experimenterande som karaktäriserar det mogna författarskapet. Ur detta perspektiv är barnböckerna viktiga för förståelsen av författarskapet som helhet och för att urskilja konstanter eller eventuella utvecklingslinjer.« | Marie Öhman, ur avhandlingen Här kan jag äntligen tala. Tematik och litterär gestaltning i Åsa Nelvins författarskap [2007]