Ett eget rum

VIRGINIA WOOLF [1882–1941] föddes i London. Med romaner som Jakobs rum [1922], Mrs Dalloway [1925], Mot fyren [1927] och Orlando [1928] blev hon en av modernismens förgrundsgestalter och räknas i dag till 1900-talets viktigaste engelskspråkiga författare. Som tänkare, med essäer som Ett eget rum [1929], har Woolf påverkat kvinnorörelsen i många länder.

Läs ett smakprov...
Titel: 
Ett eget rum
Översättning: 
Jane Lundblad
Originaltitel: 
A Room of One’s Own
Författarporträtt: 
Foto: George Charles Beresford, Kolorering: Marina Amaral
Omslagsdesign: 
Lars Sundh
Omslagsbild: 
Mary Jane Ansell, »Instance III«
Bandtyp: 
Inbunden
Genre: 
Klassiker, Översatt skönlitteratur
Recensionsdag: 
2015-02-21
Antal sidor: 
160
Format: 
135 x 210 mm
ISBN: 
978-91-7499-621-0 [inb]
978-91-7499-622-7 [e-bok]

Virginia Woolf • Ett eget rum

»En kvinna måste ha pengar och eget rum, om hon skall kunna skriva romaner.«

Det revolutionerande med den var tilltalet: Ett eget rum [1929] är skriven av en kvinna för kvinnor. Manliga läsare tvingas läsa med kvinnors ögon, i en invertering av den traditionella manliga blicken.

Virginia Woolf blandade historia med berättelse och memoar, i ett satiriskt »Oxbridge«, till en bok som kom att bli en av de mest banbrytande någonsin om kvinnans roll.

Denna utgåva av Ett eget rum innehåller även essäerna »Att inte kunna grekiska« och »Hur skall man läsa en bok?«.

I svensk översättning av Jane Lundblad.

»I det museum som litteraturhistorien utgör har Virginia Woolf verkligen fått sig inrättat ett eget rum – Joyce får nöja sig med att dela rum med T. S. Eliot.« | Bernur

»Virginia Woolf måste räknas tillsammans med Joyce och Proust när det gäller de experimentella landvinningar som helt brutit med traditionen.« | The New York Times

»Virginia Woolf fångar livets komplexitet på ett kongenialt sätt och kan använda tiden, könet eller staden man lever i för att beskriva människan.« | Lisbeth Larsson, Dagens Nyheter