Hjältinnor

KATE ZAMBRENO [född 1977] är en amerikansk författare som jämförts med såväl Kathy Acker som Elfriede Jelinek och Virginia Woolf. I likhet med den hyllade Hjältinnor [2012], en hybrid mellan självbiografi, dagbok, essä och roman, iscensätter hon i sin andra roman Green Girl en dialog med äldre litteratur ur en kvinnas perspektiv.

Läs ett smakprov...
Titel: 
Hjältinnor
Översättning: 
Helena Fagertun
Originaltitel: 
Heroines
Omslagsdesign: 
Lars Sundh
Bandtyp: 
Inbunden
Genre: 
Litteraturvetenskap, Översatt skönlitteratur
Utgivningsdag: 
2016-04-09
Antal sidor: 
320
ISBN: 
978-91-7645-859-4 [inb]
978-91-7645-880-8 [e-bok]
978-91-7781-388-0 [pocket]

Kate Zambreno • Hjältinnor

Hjältinnor är New York-författaren och feministen Kate Zambrenos hyllade »kritiska memoar«. En bok i vilken hon virtuost rör sig mellan genrer som självbiografi, dagbok, roman och essä. I grunden ligger hennes bländande feministiska forskning om modernismens myter, om till exempel Zelda Fitzgerald, Jean Rhys, Jane Bowles, Anaïs Nin och Vivienne Haigh-Wood Eliot. Dessa delar alla erfarenheten av att vara skrivande kvinnor på 1900-talet, samt av att ha stämplats som mindre viktiga författare, blivit reducerade till musor åt kulturskapande män eller till och med utan grund sjukdomsförklarats.

Hjältinnor [Heroines, 2012] har tagit den amerikanska kritiken med storm och har blivit något så sällsynt som en bästsäljande litteraturessä, i vilken Zambreno omformulerar feminismen för sig själv och sin generation, samt ger läsaren välbehövliga verktyg för en ny sorts kritisk diskussion om litteratur och historia.

I översättning av Helena Fagertun.

Vald till en av 2016 års bästa böcker i DN!

 

»Kate Zambreno skär som med machete in i den blodiga historia som blev många kvinnliga modernistiska författares öde – Zelda Fitzgerald, Jane Bowles, Vivien(ne) Haigh-Wood Eliot, Sylvia Plath – alla dränkta i äktenskap med erkända manliga författare. (...) Hon frågar: Har deras depressivitet någon gång kopplats till avsaknaden av en litterär tradition, till svårigheten i att kunna tänka sig själva som författare?« | Elin Cullhed, UNT

 

 

»Kate Zambreno är en överbegåvad rebell. En poesimelerad korsning mellan Karin Johannisson och Kathy Acker, tänker jag när jag läser Hjältinnor, hennes gravt genreblandade eruption av vad som känns som marginalanteckningar svällda till litteratur.« | Martina Montelius, Expressen

»Zambreno vill inte skilja på liv och litteratur. Och samtidigt som hon vänder på det litteraturhistoriska perspektivet genom att skriva en de galna fruarnas litteraturhistoria gör hon också upp med den litteraturvetenskapliga metoden att bryta ut texten ur sitt historiska sammanhang för att läsa den som en egen värld med egna betydelser.« | Lisbeth Larsson, GP

»Ett musikaliskt flyt, en förförisk språklig rytm som får en att sukta efter mer. Längre penseldrag av berättande kombineras med korta, intensiva stötar. Det är både intellektuellt och punkigt, avancerat och naivt.« | Ida Therén, SvD

»Zambreno skriver skarpt och intensivt intuitivt, hon skriver med tredje vågens socialkonstruvistiska teoribildning i ryggmärgen. Rakt och frankt dekonstruerar hon både myten om den modernistiska musan och det egna berättarjagets, mentala, fysiska och relationella sönderfall och återuppståndelse.« | Hanna Riisager, Floret

»Det stora i Zambrenos projekt är en perspektivförflyttning. Från Hamlet till Ofelia. Från den galne författaren till den galna bisittaren, hon som mer eller mindre raderats ur (litteratur)historien.« | Bernur

»Stringensen i Hjältinnor bländar en till tårar. Shout out till översättaren Helena Fagertun och stort grattis till Modernista.« 2016 års bästa läsning | Elis Burrau, Nöjesguiden

»Med smittsam kunnighet övertygar Kate Zambreno oss om att Jean Rhys är en lika viktig författare som Ernest Hemingway. Med obändig övertygelse visar hon varför vi lika gärna ska läsa Zelda Fitzgerald som hennes man Scott.« | Östgöta-Correspondenten

»Det finns ett raseri i Hjältinnor som behöver kanaliseras. För många kvinnor har kastat saker till ingen nytta. Stenar i fickorna. Huvudet i ugnen. Transporterade in i självmord och galenskap. Nu räcker det.« | Kulturnytt, P1

»En av årets bästa böcker. En mäktig, poetisk feministisk memoar – lika rigorös som självsäker.« | The New Statesman

 

»Lika delar oförskräckt patos och exceptionell intelligens. Ett imponerande och originellt verk som undersöker undertryckandet av en rad kvinnliga modernister, i relation till Zambrenos eget komplicerade förhållande som författare och hustru.« | The Paris Review

»Intuitiv, skarp, ärlig – briljant.« | Times Literary Supplement

 

»Kate Zambreno har skrivit en intressant bok om sina iakttagelser om sina egna och andra litterära kvinnors utbrott och om männens ogiltighetsförklaringar. Den egna känslan av tomhet, väntan, marginalisering.« | Hanneles bibliotek