Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig

BODIL MALMSTEN [1944–2016] föddes i Bjärme i Jämtland. Hon fick sitt genombrott som poet 1984 och har sedan dess – med sina romaner, diktsamlingar och pjäser – blivit en av våra mest lästa och folkkära författare.

Läs ett smakprov...
Titel: 
Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig
Författarporträtt: 
Terese Andrén
Omslagsdesign: 
Lars Sundh
Omslagsbild: 
Terese Andrén
Bandtyp: 
Pocket
Genre: 
Skönlitteratur
Recensionsdag: 
2014-08-07
Antal sidor: 
192
Format: 
110x178 mm
ISBN: 
978-91-7499-632-6 [poc]
978-91-7499-176-5 [e-bok]

Bodil Malmsten • Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig

BODIL MALMSTENS ÄLSKADE LOGGBOKSSERIE.
NU 250.000 SÅLDA EX!

 

Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig är uppföljaren till den kritikerhyllade Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag, och är den efterlängtade femte och sista delen i Bodil Malmstens älskade loggboksserie.

Sedan den förra loggboken har Bodil Malmsten även rönt stora publik- och kritikerframgångar med sin bok om läsandets och skrivandets konst, Så gör jag: Konsten att skriva.

»Hon ser på vår svenska verklighet med förintande klarsyn samtidigt som hon lever det lilla livet. Suveränt, roligt och egensinnigt.« | Ingalill Mosander, Aftonbladet

»Bodil Malmsten utför sitt uppdrag med nerskruvad minimalistisk skärpa. Här finns inte ett överflödigt kommatecken.« | Maria Küchen, Sydsvenskan

»Bloggandet övergår omärkligt i avancerad essäistik och sårbart blottande av allmänmänsklig svaghet.« | Aase Berg, Dagens Nyheter

»Jag måste utfärda en allvarlig varning: Bodil Malmstens loggböcker är kraftigt beroendeframkallande!« | Crister Enander, Gefle Dagblad

»Med sina syrliga, lätt pessimistiska och inte sällan mycket roliga iakttagelser blottar Malmsten tillvarons absurditeter.« | John Sjögren, Upsala Nya Tidning

»Bodil Malmsten är en författare i ständig exil som skriver skarpsinniga dagböcker om stort och smått och låter sig eldas av sin vrede utan att förfalla till ironi.« | Karin Widegård, Göteborgs-Posten

»Poetiska, lakoniska och roliga betraktelser.« | Josefin Holmström, SvD