INGER CHRISTENSEN [1935–2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.
Inger Christensen • Del av labyrinten
Jag tänker, /alltså är jag del /av labyrinten, skrev Inger Christensen i diktboken Brev i april, som ett svar till den franske filosofen Descartes, med sitt cogito-argument, »Jag tänker, alltså finns jag«. Under samma tid som hon skrev sin långdikt sammanställde Christensen 19 texter som kom att få titeln Del av labyrinten.
Här blandas prosa med dikt, minnesreflektioner med filosofiska resebrev, krönikor, analyser av Dante och barocken, en 1600-talsfiktion i munnen på Christine Brahe, ett försök till en »utopisk ordbok«, samt tankar om en ekopolitik – ännu mer aktuell i dag än när boken skrevs. Det är texter som tar oss nära hjärtat av Inger Christensens poetik, där språket och tänkandet visar sig som både fängslande diskurs och ett instrument för frihet.
I svensk översättning av Marie Silkeberg.
»Vindlande och tankeöppnande.« | Joar Tiberg, Aftonbladet
»Inger Christensen är en unik författare. Omfånget på hennes register är bredare än hos Tomas Tranströmer. Svärtan är djupare, språksensibiliteten känsligare. Hon har en förmåga att helt avslappnat röra sig i texten, på ett sätt som nästan ingen annan kan. Det ser förunderligt lätt och lekfullt ut.« | Anna Hallberg, DN
»Essäer av en dansk författare, död sedan 2009. Då skulle det kunna kallas "smal litteratur”, men jag vet allvarligt talat inte hur man tänker då. Bra litteratur är bra litteratur – den är motsatsen till smal, för den vidgar och berikar och ökar.« | Björn Kohlström, Bernur
»Gnistrande och outtömlig litteratur.« | Jesper Olsson, SvD